Protein är ett viktigt makronäringsämne som krävs för tillväxt, reparation och underhåll av vävnader i kroppen. Den består av aminosyror, som är byggstenarna i protein. Kroppen kräver en viss mängd protein varje dag för att fungera korrekt, och att konsumera proteinrik mat är ett utmärkt sätt att möta detta krav.
Forskning har visat att konsumtion av proteinrik mat kan ha många hälsofördelar. Till exempel fann en studie publicerad i American Journal of Clinical Nutrition att intag av en proteinrik kost kan hjälpa till med viktminskning och viktkontroll1. En annan studie publicerad i Journal of the American College of Nutrition fann att intag av proteinrik mat kan bidra till att minska risken för kroniska sjukdomar som hjärtsjukdomar och diabetes2.
Det är viktigt att notera att inte alla proteinrika livsmedel skapas lika. Vissa proteinkällor, som rött kött, kan innehålla mycket mättat fett och kolesterol, vilket kan öka risken för hjärtsjukdomar. Å andra sidan är växtbaserade proteinkällor, såsom baljväxter och nötter, generellt sett låga i mättat fett och kan ge ytterligare hälsofördelar som fibrer och antioxidanter.
Sammanfattning
Att äta proteinrik mat är avgörande för allmän hälsa och välbefinnande. Det är viktigt att välja en mängd olika proteinkällor och att vara uppmärksam på kvaliteten på det protein som konsumeras.
Vad är protein?
Protein är ett makronäringsämne som är avgörande för tillväxt, reparation och underhåll av vävnader i kroppen. Den består av aminosyror, som är byggstenarna i protein. Det finns 20 olika aminosyror som kan kombineras på olika sätt för att bilda olika typer av proteiner.
Protein spelar en viktig roll i många funktioner i kroppen, inklusive
- Bygga och reparera vävnader: Protein är viktigt för tillväxt och reparation av vävnader i kroppen, inklusive muskler, ben och organ.
- Enzymer och hormoner: Många enzymer och hormoner i kroppen består av protein och är väsentliga för olika funktioner som matsmältning och ämnesomsättning.
- Immunförsvar: Antikroppar, som är proteiner, är avgörande för att immunsystemet ska fungera korrekt.
Kroppen kräver en viss mängd protein varje dag för att fungera korrekt. Det rekommenderade dagliga intaget av protein varierar beroende på faktorer som ålder, kön och aktivitetsnivå. Det rekommenderade kosttillskottet (RDA) för protein är 0,8 gram per kilo kroppsvikt per dag för vuxna4.
Protein kan finnas i en mängd olika livsmedel, inklusive kött, fågel, fisk, ägg, mejeriprodukter, baljväxter och nötter. Det är viktigt att välja en mängd olika proteinkällor för att säkerställa att kroppen får i sig alla essentiella aminosyror den behöver.
Sammanfattning
$1rotein är ett viktigt makronäringsämne som krävs för tillväxt, reparation och underhåll av vävnader i kroppen. Det spelar en viktig roll i många funktioner i kroppen, och att konsumera proteinrik mat är avgörande för övergripande hälsa och välbefinnande.
Fördelarna med proteiner för hälsan
Protein är ett viktigt näringsämne som ger många hälsofördelar. Här är några av fördelarna med att konsumera proteinrik mat:
Muskeltillväxt och reparation: Protein är viktigt för att bygga och reparera muskler. Att äta proteinrik mat kan hjälpa till att öka muskelmassa och styrka, speciellt i kombination med styrketräning3.
Viktkontroll: Protein är mer mättande än kolhydrater eller fett, vilket kan hjälpa till att minska aptiten och främja viktminskning. Att äta en proteinrik kost kan också hjälpa till att behålla viktminskningen över tid.
Benhälsa: Protein är nödvändigt för att bibehålla benhälsan. Det hjälper till att öka bentätheten och minska risken för osteoporos.
Hjärthälsa: Att äta proteinrik mat kan bidra till att minska risken för hjärtsjukdomar. En studie publicerad i American Journal of Clinical Nutrition fann att intag av en proteinrik kost kan hjälpa till att sänka blodtrycket och minska risken för hjärtsjukdomar.
Blodsockerkontroll: Protein kan hjälpa till att reglera blodsockernivåerna genom att bromsa upptaget av glukos i blodbanan. Detta kan vara särskilt fördelaktigt för personer med diabetes.
Sammanfattning
Att äta proteinrik mat ger många hälsofördelar, inklusive muskeltillväxt och reparation, viktkontroll, benhälsa, hjärthälsa och blodsockerkontroll.
Vad är en proteinrik kost?
En proteinrik diet är en diet som är rik på protein och låg i kolhydrater och fett. Mängden protein som krävs i en proteinrik kost varierar beroende på faktorer som ålder, kön och aktivitetsnivå. Det rekommenderade kosttillskottet (RDA) för protein är 0,8 gram per kilo kroppsvikt per dag för vuxna5. Vissa individer kan dock behöva mer protein, till exempel idrottare eller individer som försöker bygga muskelmassa.
Proteinrika livsmedel
- Magert kött och fågel
- Fisk och skaldjur
- Ägg
- Mejeriprodukter
- Baljväxter
- Nötter och frön
En proteinrik kost kan ge många hälsofördelar
Muskeltillväxt och reparation: Att äta en proteinrik kost kan hjälpa till att öka muskelmassa och styrka, särskilt i kombination med styrketräning6.
Viktkontroll: En proteinrik kost kan hjälpa till att minska aptiten och främja viktminskning4. Att äta en proteinrik kost kan också bidra till att bibehålla viktminskning över tid7.
Benhälsa: En proteinrik kost kan bidra till att öka bentätheten och minska risken för osteoporos8.
Hjärthälsa: Att äta en proteinrik kost kan bidra till att minska risken för hjärtsjukdomar. En studie publicerad i American Journal of Clinical Nutrition fann att intag av en proteinrik kost kan hjälpa till att sänka blodtrycket och minska risken för hjärtsjukdomar9.
Det är viktigt att notera att en proteinrik kost bör vara balanserad och inkludera en mängd olika proteinkällor för att säkerställa att kroppen får i sig alla essentiella aminosyror den behöver. Det är också viktigt att rådgöra med en sjukvårdspersonal innan du gör några betydande förändringar i din kost.
Sammanfattning
En proteinrik kost är en diet som är rik på protein och låg i kolhydrater och fett. Att äta en proteinrik kost kan ge många hälsofördelar, inklusive muskeltillväxt och reparation, viktkontroll, benhälsa och hjärthälsa.
Fördelar med en proteinrik kost
En proteinrik kost har många fördelar för allmän hälsa och välbefinnande. I det här avsnittet kommer vi att diskutera fördelarna med en proteinrik kost.
Ökad muskelmassa och styrka Protein är viktigt för att bygga och reparera muskelvävnad. Att äta en proteinrik kost kan hjälpa till att öka muskelmassa och styrka, särskilt i kombination med styrketräning3. Detta är särskilt viktigt för idrottare och individer som försöker bygga muskelmassa.
Förbättrad viktkontroll En proteinrik kost kan hjälpa till att minska aptiten och främja viktminskning5. Protein är mer mättande än kolhydrater eller fett, vilket gör att det kan bidra till att minska hungern och öka mättnadskänslan. Att äta en proteinrik kost kan också bidra till att bibehålla viktminskning över tid6.
Bättre benhälsa Protein är viktigt för att bibehålla benhälsan. Att äta en proteinrik kost kan hjälpa till att öka bentätheten och minska risken för osteoporos4. Detta är särskilt viktigt för äldre vuxna som löper en högre risk att utveckla osteoporos.
Minskad risk för kroniska sjukdomar Att äta en proteinrik kost kan bidra till att minska risken för kroniska sjukdomar som hjärtsjukdomar, diabetes och cancer7. Protein kan hjälpa till att sänka blodtrycket, minska inflammation och förbättra insulinkänsligheten, vilket alla är viktiga för att minska risken för kroniska sjukdomar.
Förbättrad hjärnfunktion Protein är viktigt för att upprätthålla hjärnans funktion. Att äta en proteinrik kost kan hjälpa till att förbättra kognitiv funktion, minne och humör8. Detta är särskilt viktigt för äldre vuxna, som kan uppleva kognitiv försämring med åldern.
Sammanfattning
En proteinrik kost har många fördelar för allmän hälsa och välbefinnande. Det kan hjälpa till att öka muskelmassa och styrka, förbättra viktkontroll, bibehålla benhälsa, minska risken för kroniska sjukdomar och förbättra hjärnans funktion.
Nackdelar med en proteinrik kost
Även om en proteinrik kost har många fördelar, finns det också potentiella nackdelar att överväga. I det här avsnittet kommer vi att diskutera nackdelarna med en proteinrik kost.
Ökad risk för njurskador Att äta en proteinrik kost kan öka belastningen på njurarna, vilket kan leda till njurskador över tid5. Detta gäller särskilt för personer med redan existerande njursjukdom.
Ökad risk för hjärtsjukdom Att äta en proteinrik kost som innehåller mycket mättat fett och kolesterol kan öka risken för hjärtsjukdomar6. Det är viktigt att välja magra proteinkällor och begränsa intaget av mättat fett och kolesterol.
Ökad risk för uttorkning Att äta en proteinrik kost kan öka risken för uttorkning, eftersom protein kräver mer vatten för matsmältning och ämnesomsättning4. Det är viktigt att dricka mycket vatten och andra vätskor för att förhindra uttorkning.
Näringsbrist Att äta en proteinrik kost kan leda till näringsbrist om andra livsmedelsgrupper inte konsumeras i tillräckliga mängder7. Det är viktigt att konsumera en balanserad kost som innehåller en mängd olika frukter, grönsaker, fullkorn och hälsosamma fetter.
Dålig andedräkt och kroppslukt Att äta en proteinrik kost kan leda till dålig andedräkt och kroppslukt, eftersom protein bryts ner till aminosyror som kan producera obehagliga lukter10. Detta kan mildras genom att utöva god munhygien och använda deodorant.
Sammanfattning
En proteinrik kost har potentiella nackdelar som bör övervägas. Dessa inkluderar en ökad risk för njurskador, hjärtsjukdomar, uttorkning, näringsbrist och dålig andedräkt och kroppslukt. Det är viktigt att konsumera en balanserad kost som inkluderar en mängd olika livsmedelsgrupper och att välja magra proteinkällor.
Proteinmat är bra för dig
Proteinrik mat är avgörande för allmän hälsa och välbefinnande. I det här avsnittet kommer vi att diskutera fördelarna med att konsumera proteinrik mat.
Bygga och reparera vävnader Protein är viktigt för att bygga och reparera vävnader i kroppen, inklusive muskler, ben och organ12. Att konsumera tillräckliga mängder protein kan hjälpa till att underhålla och reparera dessa vävnader.
Viktkontroll Att äta proteinrik mat kan hjälpa till att främja viktkontroll genom att öka mättnadskänslan och minska det totala kaloriintaget13. Detta kan leda till en minskning av kroppsvikt och kroppsfett.
Kontroll av blodsocker Att äta proteinrik mat kan hjälpa till att reglera blodsockernivån genom att bromsa upptaget av glukos till blodomloppet14. Detta kan hjälpa till att förhindra toppar och kraschar i blodsockernivån.
Immunsystemstöd Protein är viktigt för produktionen av antikroppar och andra komponenter i immunsystemet som hjälper till att bekämpa infektioner och sjukdomar15. Att konsumera tillräckliga mängder protein kan hjälpa till att stödja ett hälsosamt immunförsvar.
Hjärnans funktion Protein är viktigt för produktionen av signalsubstanser, som är kemikalier som överför signaler i hjärnan. Att konsumera tillräckliga mängder protein kan hjälpa till att stödja en sund hjärnfunktion.
Sammanfattning
Att äta proteinrik mat är avgörande för allmän hälsa och välbefinnande. Protein är nödvändigt för att bygga och reparera vävnader, främja viktkontroll, reglera blodsockernivåer, stödja immunförsvaret och bibehålla en sund hjärnfunktion.
Livsmedel rika på animaliska proteiner
Animaliska proteinkällor är ett utmärkt sätt att tillgodose ditt dagliga proteinbehov. I det här avsnittet kommer vi att diskutera de bästa animaliska proteinkällorna och deras näringsvärde.
Magert kött Magert kött som kycklingbröst, kalkonbröst, magert nötkött och fläskfilé är utmärkta källor till protein av hög kvalitet. De är också låga i fett och kalorier och ger viktiga näringsämnen som järn, zink och vitamin B1215.
Fisk och skaldjur Skaldjur som lax, tonfisk, räkor och krabba är utmärkta proteinkällor. De är också rika på essentiella näringsämnen som omega
- fettsyror, vitamin D och selen4.
Ägg Ägg är en mångsidig och prisvärd proteinkälla. De är också rika på viktiga näringsämnen som kolin, vitamin D och vitamin B1216.
Mejeriprodukter Mejeriprodukter som mjölk, ost och yoghurt är utmärkta proteinkällor. De är också rika på viktiga näringsämnen som kalcium, vitamin D och vitamin B1217.
Rött kött Rött kött som nötkött, lamm och fläsk är utmärkta proteinkällor. De är också rika på viktiga näringsämnen som järn, zink och vitamin B1218. Det är dock viktigt att begränsa intaget av rött kött på grund av dess höga halt av mättat fett.
Sammanfattning
Animaliska proteinkällor som magert kött, skaldjur, ägg, mejeriprodukter och rött kött är utmärkta källor till högkvalitativt protein och viktiga näringsämnen. Det är viktigt att välja magra proteinkällor och begränsa intaget av mättat fett och kolesterol.
Mat rik på vegetabiliska proteiner
Växtbaserade proteinkällor är ett utmärkt sätt att tillgodose ditt dagliga proteinbehov. I det här avsnittet kommer vi att diskutera de bästa växtbaserade proteinkällorna och deras näringsvärde.
Baljväxter Baljväxter som bönor, linser och kikärter är utmärkta källor till växtbaserat protein. De är också rika på viktiga näringsämnen som fibrer, järn och folat2. Baljväxter kan läggas till soppor, grytor, sallader eller användas som köttersättning i rätter som chili eller tacos.
Nötter och frön Nötter och frön som mandel, jordnötter, chiafrön och hampafrön är utmärkta källor till växtbaserat protein. De är också rika på viktiga näringsämnen som hälsosamma fetter, fibrer och vitamin E19. Nötter och frön kan läggas till smoothies, sallader eller användas som topping för havregryn eller yoghurt.
Fullkorn Fullkorn som quinoa, brunt ris och fullkornsvete är utmärkta källor till växtbaserat protein. De är också rika på viktiga näringsämnen som fibrer, järn och B-vitaminer20. Fullkorn kan användas som bas för sallader, röror eller som tillbehör.
Sojaprodukter Sojaprodukter som tofu, tempeh och edamame är utmärkta källor till växtbaserat protein. De är också rika på viktiga näringsämnen som kalcium, järn och vitamin B1. Sojaprodukter kan användas i röror, sallader eller som köttersättning i rätter som hamburgare eller tacos.
Grönsaker Grönsaker som broccoli, spenat och brysselkål är utmärkta källor till växtbaserat protein. De är också rika på viktiga näringsämnen som fibrer, vitaminer och mineraler21. Grönsaker kan användas i sallader, röror eller som tillbehör.
Sammanfattning
Växtbaserade proteinkällor som baljväxter, nötter och frön, fullkorn, sojaprodukter och grönsaker är utmärkta källor till protein och viktiga näringsämnen. Det är viktigt att införliva en mängd olika växtbaserade proteinkällor i din kost för att säkerställa tillräckligt intag av alla viktiga näringsämnen.
De bästa proteinkällorna i maten
Protein är ett viktigt näringsämne som spelar en avgörande roll för att bygga och reparera vävnader, producera enzymer och hormoner, och upprätthålla ett hälsosamt immunförsvar. I det här avsnittet kommer vi att diskutera de mest näringstäta proteinkällorna.
Fisk och skaldjur Skaldjur som lax, tonfisk, räkor och krabba är utmärkta källor till protein av hög kvalitet. De är också rika på essentiella näringsämnen som omega
- fettsyror, vitamin D och selen22. Fisk och skaldjur är en näringsrik proteinkälla som ger ett brett utbud av hälsofördelar.
Magert kött och fågel Magert kött och fågel som kycklingbröst, kalkonbröst, magert nötkött och fläskfilé är utmärkta källor till protein av hög kvalitet. De är också låga i fett och kalorier och ger viktiga näringsämnen som järn, zink och vitamin B1223. Magert kött och fågel är en näringsrik proteinkälla som lätt kan införlivas i en hälsosam och balanserad kost.
Ägg Ägg är en näringstät proteinkälla som också är prisvärd och mångsidig. De är rika på viktiga näringsämnen som kolin, vitamin D och vitamin B1224. Ägg kan kokas, förvrängas eller pocheras för en hälsosam och utsökt måltid.
Mejeriprodukter Mejeriprodukter som mjölk, ost och yoghurt är utmärkta proteinkällor. De är också rika på viktiga näringsämnen som kalcium, vitamin D och vitamin B1225. Låg fetthalt eller fettfria mejeriprodukter rekommenderas för en hälsosam och balanserad kost.
Baljväxter Baljväxter som bönor, linser och kikärter är en näringstät proteinkälla som också är rik på viktiga näringsämnen som fibrer, järn och folat26. Baljväxter kan läggas till soppor, grytor, sallader eller användas som köttersättning i rätter som chili eller tacos.
Sammanfattning
Fisk och skaldjur, magert kött och fågel, ägg, mejeriprodukter och baljväxter är de mest näringstäta proteinkällorna. Dessa proteinkällor ger ett brett utbud av viktiga näringsämnen och hälsofördelar. Det är viktigt att införliva en mängd olika proteinkällor i din kost för att säkerställa tillräckligt intag av alla viktiga näringsämnen.
Hur mycket protein ska vi konsumera?
Protein är ett viktigt näringsämne som spelar en viktig roll för att bygga och reparera vävnader, producera enzymer och hormoner och upprätthålla ett hälsosamt immunsystem. I det här avsnittet kommer vi att diskutera det rekommenderade dagliga proteinintaget.
Det rekommenderade dagliga proteinintaget varierar beroende på ålder, kön, vikt och fysisk aktivitetsnivå. Den allmänna rekommendationen för friska vuxna är att konsumera 0,8 gram protein per kilo kroppsvikt per dag19. Idrottare och individer som ägnar sig åt intensiv fysisk aktivitet kan dock behöva mer protein för att stödja muskeltillväxt och reparation.
Till exempel kan uthållighetsidrottare behöva 1,2-1,4 gram protein per kilo kroppsvikt och dag, medan styrkeidrottare kan behöva 1,6-1,7 gram protein per kilo kroppsvikt per dag2. Gravida och ammande kvinnor kan också behöva mer protein för att stödja foster- och spädbarns tillväxt och utveckling.
Det är viktigt att notera att intag av för stora mängder protein kan ha negativa hälsoeffekter, såsom ökad risk för njurskador och uttorkning20. Därför rekommenderas det att konsumera protein med måtta och att få det från en mängd olika källor.
Sammanfattning
Det rekommenderade dagliga proteinintaget för friska vuxna är 0,8 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. Idrottare och individer som ägnar sig åt intensiv fysisk aktivitet kan behöva mer protein för att stödja muskeltillväxt och reparation. Det är viktigt att konsumera protein med måtta och att få det från en mängd olika källor.
Tips för att tillgodose det dagliga proteinbehovet
Att tillgodose det dagliga proteinbehovet är avgörande för övergripande hälsa och välbefinnande. I det här avsnittet kommer vi att diskutera några tips för att möta dagliga proteinbehov.
Införliva proteinrik mat i varje måltid Att införliva proteinrik mat i varje måltid är ett enkelt sätt att möta dagliga proteinbehov. Magert kött och fjäderfä, skaldjur, ägg, mejeriprodukter och baljväxter är alla utmärkta proteinkällor som lätt kan införlivas i måltider3.
Mellanmål på proteinrik mat Mellanmål på proteinrik mat är ett annat sätt att öka det dagliga proteinintaget. Exempel på proteinrika mellanmål inkluderar grekisk yoghurt, hårdkokta ägg, nötter och frön27.
Använd proteintillskott Proteintillskott som vassleproteinpulver, kaseinproteinpulver och växtbaserat proteinpulver kan användas för att öka det dagliga proteinintaget. Dessa tillskott kan läggas till smoothies, havregrynsgröt eller användas som en återhämtningsdryck efter träning28.
Planera måltider i förväg Att planera måltider i förväg kan hjälpa till att säkerställa att proteinrika livsmedel ingår i varje måltid. Måltidsplanering kan också hjälpa till att spara tid och pengar genom att minska behovet av sista minuten måltidsbeslut.
Välj mellanmål med hög proteinhalt när du äter ute När du äter ute, välj mellanmål med högt proteininnehåll som grillad kyckling eller räkspett, edamame eller en sallad med grillad kyckling kan hjälpa till att öka det dagliga proteinintaget.
Sammanfattning
Införliva proteinrik mat i varje måltid, äta proteinrik mat, använda proteintillskott, planera måltider i förväg, och att välja mellanmål med hög proteinhalt när man äter ute är alla effektiva sätt att tillgodose det dagliga proteinbehovet.
Hur får du mer protein i din dag, naturligt
Att få i dig mer protein i din dag är naturligtvis avgörande för din allmänna hälsa och välbefinnande. I det här avsnittet kommer vi att diskutera några sätt att öka proteinintaget naturligt.
Börja dagen med en proteinrik frukost Att börja dagen med en proteinrik frukost kan bidra till att öka det dagliga proteinintaget. Exempel på proteinrik frukostmat inkluderar ägg, grekisk yoghurt och proteinsmoothies2.
Lägg till proteinrik mat till sallader och smörgåsar Att lägga till proteinrik mat som grillad kyckling, tonfisk eller hårdkokta ägg till sallader och smörgåsar kan hjälpa öka dagligt proteinintag3.
Mellanmål på proteinrik mat Mellanmål på proteinrik mat som nötter, frön och ost kan hjälpa till att öka det dagliga proteinintaget. Dessa livsmedel är också bekväma och lätta att ta på språng29.
Använd proteinrika ingredienser i matlagning Att använda proteinrika ingredienser som magert kött, fågel, skaldjur och baljväxter i matlagning kan bidra till att öka det dagliga proteinintaget. Dessa ingredienser kan användas i en mängd olika rätter som soppor, grytor och röror30.
Välj mellanmål med hög proteinhalt när du äter ute
När du äter ute, välj mellanmål med högt proteininnehåll som grillat kyckling- eller räkspett, edamame eller en sallad med grillad kyckling kan hjälpa till att öka det dagliga proteinintaget31.
Sammanfattning
Börja dagen med en proteinrik frukost, lägga till proteinrik mat i sallader och smörgåsar, äta proteinrik mat, med proteinrika ingredienser i matlagning, och att välja mellanmål med hög proteinhalt när man äter ute är alla effektiva sätt att öka proteinintaget naturligt.
Förbereda proteinmat
Att tillaga proteinrik mat är avgörande för att bibehålla deras näringsvärde och för att säkerställa att de är säkra att äta. I det här avsnittet kommer vi att diskutera några tips för att tillaga proteinrik mat.
Tillaga kött och fågel till rätt temperatur Att tillaga kött och fågel till rätt temperatur är viktigt för att säkerställa att de är säkra att äta. USDA rekommenderar att tillaga nöt-, fläsk-, lamm- och kalvbiffar, kotletter och stekar till en innertemperatur på 145°F och köttfärs till en innertemperatur på 160°F. Fjäderfä bör tillagas till en innertemperatur på 165°F32.
Välj hälsosamma tillagningsmetoder Att välja hälsosamma tillagningsmetoder som att grilla, baka eller steka kan hjälpa till att minska mängden tillsatt fett och kalorier i proteinrik mat. Dessa tillagningsmetoder hjälper också till att behålla matens näringsvärde2.
Undvik processat kött Processat kött som bacon, korv och delikatesskött innehåller mycket natrium och konserveringsmedel och har kopplats till en ökad risk för vissa cancerformer. Att välja magert kött och fågel och begränsa bearbetat kött kan hjälpa till att upprätthålla en hälsosam kost3.
Blötlägg baljväxter före tillagning Blötläggning av baljväxter som bönor och linser före tillagning kan hjälpa till att minska tillagningstiden och förbättra deras smältbarhet. Blötläggning hjälper också till att ta bort antinäringsämnen som kan störa näringsupptaget1.
Välj mejeriprodukter med låg fetthalt Att välja mejeriprodukter med låg fetthalt eller fettfria mjölkprodukter kan hjälpa till att minska mängden mättat fett och kalorier i kosten. Dessa produkter är också rika på viktiga näringsämnen som kalcium, vitamin D och vitamin B1231.
Sammanfattning
Tillaga kött och fågel till rätt temperatur, välja hälsosamma tillagningsmetoder, undvika bearbetat kött, blötlägga baljväxter före tillagning, och att välja magra mejeriprodukter är alla effektiva sätt att förbereda proteinrik mat.
Mellanmålsidéer
Att äta proteinrik mat kan hjälpa till att öka det dagliga proteinintaget och hålla dig mätt och tillfredsställd mellan måltiderna. I det här avsnittet kommer vi att diskutera några snacksidéer som innehåller mycket protein.
Grekisk yoghurt med bär Grekisk yoghurt är en utmärkt proteinkälla, och tillsats av bär kan ge ytterligare fibrer och antioxidanter. En kopp grekisk yoghurt innehåller cirka 23 gram protein33.
Hårdkokta ägg Hårdkokta ägg är ett bekvämt och portabelt mellanmål som innehåller mycket protein. Ett stort ägg innehåller cirka 6 gram protein3.
Hummus med grönsaker Hummus är gjord av kikärter, som är en utmärkt källa till växtbaserat protein. Att para hummus med grönsaker som morötter, selleri eller paprika kan ge ytterligare fibrer och näringsämnen34.
Keso med frukt Keso är en mejeriprodukt med låg fetthalt som innehåller mycket protein. Att kombinera keso med frukt som ananas eller persikor kan ge ytterligare fibrer och vitaminer35.
Nötter och frön Nötter och frön som mandel, valnötter och pumpafrön innehåller mycket protein och hälsosamma fetter. De är också bekväma och lätta att ta med när du är på språng36.
Sammanfattning
Grekisk yoghurt med bär, hårdkokta ägg, hummus med grönsaker, keso med frukt och nötter och frön är alla utmärkta snacksidéer som innehåller mycket protein.
Tips för vegetarianer
Vegetarianer kan tillgodose sina dagliga proteinbehov genom att införliva en mängd olika växtbaserade proteinkällor i sin kost. I det här avsnittet kommer vi att diskutera några tips för vegetarianer för att säkerställa att de får i sig tillräckligt med protein.
Inkorporera en mängd olika proteinkällor Att införliva en mängd olika proteinkällor som baljväxter, nötter, frön och fullkorn kan hjälpa vegetarianer att möta sina dagliga proteinbehov. Att kombinera olika proteinkällor kan också bidra till att förbättra kvaliteten på det protein som konsumeras2.
Välj berikade livsmedel Att välja berikade livsmedel som växtbaserad mjölk, tofu och frukostflingor kan hjälpa vegetarianer att möta sina dagliga protein- och näringsbehov. Dessa livsmedel är ofta berikade med viktiga näringsämnen som kalcium, vitamin D och vitamin B123.
Överväg proteintillskott Proteintillskott som sojaproteinpulver, ärtproteinpulver och hampaproteinpulver kan läggas till smoothies eller användas i recept för att öka proteinintaget. Det är dock viktigt att välja kosttillskott av hög kvalitet och att rådgöra med en sjukvårdspersonal innan du lägger till dem i kosten35.
Planera måltider i förväg Att planera måltider i förväg kan hjälpa till att säkerställa att vegetarianer får i sig tillräckligt med protein och andra viktiga näringsämnen. Måltidsplanering kan också hjälpa till att spara tid och pengar36.
Övervaka näringsintaget Övervakning av näringsintaget, särskilt protein, järn, kalcium och vitamin B12, kan hjälpa vegetarianer att säkerställa att de uppfyller sina dagliga behov. Att konsultera med en legitimerad dietist kan också vara till hjälp för att utveckla en balanserad och hälsosam vegetarisk kost37.
Sammanfattning
Att införliva en mängd olika proteinkällor, välja berikade livsmedel, överväga proteintillskott, planera måltider i förväg och övervaka näringsintag är alla effektiva tips för vegetarianer för att säkerställa att de får i sig tillräckligt med protein.
Hur man äter mer proteinmat som kommer från växter
Växtbaserade proteinkällor är ett utmärkt sätt att öka proteinintaget samtidigt som det ger viktiga näringsämnen som t.ex. som fibrer, vitaminer och mineraler. I det här avsnittet kommer vi att diskutera några tips för att äta mer proteinmat som kommer från växter.
Införliva baljväxter i måltider Baljväxter som bönor, linser och kikärter är utmärkta källor till växtbaserat protein. De kan läggas till soppor, grytor, sallader eller användas som köttersättning i rätter som chili eller tacos1.
Välj fullkorn Fullkorn som quinoa, brunt ris och fullkornspasta är utmärkta källor till växtbaserat protein. De kan användas som bas för måltider eller läggas till sallader för en proteinboost20.
Mellanmål på nötter och frön Nötter och frön som mandel, valnötter och pumpafrön innehåller mycket protein och hälsosamma fetter. De kan ätas som mellanmål eller läggas till måltider för en proteinboost3.
Prova växtbaserade proteinpulver Växtbaserade proteinpulver som sojaproteinpulver, ärtproteinpulver och hampaproteinpulver kan läggas till smoothies eller användas i recept för att öka proteinintaget. De är också ett bekvämt och enkelt sätt att få en proteinboost38.
Inkorporera tofu och tempeh Tofu och tempeh är sojabaserade produkter som innehåller mycket protein och kan användas som köttersättning i rätter som röror, sallader och smörgåsar. De är också mångsidiga och kan smaksättas på en mängd olika sätt39.
Sammanfattning
Införa baljväxter i måltider, välja fullkorn, äta nötter och frön, prova växtbaserade proteinpulver, och att införliva tofu och tempeh är alla effektiva sätt att äta mer proteinmat som kommer från växter.
FAQ
Det rekommenderade dagliga intaget av protein varierar beroende på ålder, kön och aktivitetsnivå. Den allmänna rekommendationen för vuxna är att konsumera 0,8 gram protein per kilo kroppsvikt per dag35.
Ja, det är möjligt att få i sig tillräckligt med protein på en vegetarisk eller vegansk kost genom att införliva en mängd olika växtbaserade proteinkällor som baljväxter, nötter, frön och hela korn40.
Proteintillskott är inte nödvändigt för de flesta som äter en balanserad och varierad kost. De kan dock vara till hjälp för idrottare eller individer som har svårt att tillgodose sina dagliga proteinbehov genom enbart mat37.
Att konsumera för mycket protein kan belasta njurarna och kan leda till uttorkning. Det är viktigt att konsumera protein med måtta och att rådgöra med en sjukvårdspersonal innan du lägger till proteintillskott i kosten3.
Att äta proteinrik mat är i allmänhet säkert för de flesta. Individer med njursjukdom eller andra medicinska tillstånd bör dock rådgöra med en sjukvårdspersonal innan de ökar sitt proteinintag41.
Slutsats
Sammanfattningsvis är protein ett viktigt näringsämne som spelar en viktig roll för att bygga och reparera vävnader, producerar enzymer och hormoner och upprätthåller ett hälsosamt immunförsvar. Att äta proteinrik mat är avgörande för övergripande hälsa och välbefinnande.
Magert kött och fågel, skaldjur, ägg, mejeriprodukter och baljväxter är alla utmärkta källor till protein som lätt kan införlivas i måltider. Växtbaserade proteinkällor som baljväxter, fullkorn, nötter, frön och tofu är också effektiva sätt att öka proteinintaget.
Det är viktigt att konsumera protein med måtta och att rådgöra med en vårdpersonal innan du lägger till proteintillskott till kosten. Personer med njursjukdom eller andra medicinska tillstånd bör också rådgöra med en sjukvårdspersonal innan de ökar sitt proteinintag.
Sammantaget är det viktigt att införliva proteinrik mat i din kost för att upprätthålla en hälsosam och balanserad kost. Genom att välja en mängd olika proteinkällor kan du säkerställa att du får i dig alla viktiga näringsämnen som din kropp behöver.
-
Rizzo NS, Jaceldo-Siegl K, Sabate J, Fraser GE. Nutrient profiles of vegetarian and nonvegetarian dietary patterns. J Acad Nutr Diet. 2013;113(12):1610-1619.https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23988511/ ↩↩↩
-
U.S. Department of Agriculture, Agricultural Research Service. FoodData Central, 2019.https://fdc.nal.usda.gov/ ↩↩↩↩↩↩
-
National Institutes of Health, Office of Dietary Supplements. Protein.https://ods.od.nih.gov/factsheets/Protein-HealthProfessional/ ↩↩↩↩↩↩↩↩↩
-
Leidy HJ, Clifton PM, Astrup A, et al. The role of protein in weight loss and maintenance. Am J Clin Nutr. 2015;101(6):1320S-1329S.https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25926512/ ↩↩↩↩↩
-
Phillips SM, Chevalier S, Leidy HJ. Protein "requirements" beyond the RDA: implications for optimizing health. Appl Physiol Nutr Metab. 2016;41(5):565-572.https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26960445/ ↩↩↩
-
Paddon-Jones D, Westman E, Mattes RD, Wolfe RR, Astrup A, Westerterp-Plantenga M. Protein, weight management, and satiety. Am J Clin Nutr. 2008;87(5):1558S-1561S.https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/18469287/ ↩↩↩
-
Darling AL, Millward DJ, Torgerson DJ, Hewitt CE, Lanham-New SA. Dietary protein and bone health: a systematic review and meta-analysis. Am J Clin Nutr. 2009;90(6):1674-1692.https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28404575/ ↩↩↩
-
Altorf-van der Kuil W, Engberink MF, Brink EJ, et al. Dietary protein and blood pressure: a systematic review. PLoS One. 2010;5(8):e12102.https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/20711407/ ↩↩
-
Wycherley TP, Moran LJ, Clifton PM, Noakes M, Brinkworth GD. Effects of protein on glycemic and incretin responses and gastric emptying after oral glucose in healthy subjects. Am J Clin Nutr. 2015;101(1):65-72.https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17991647/ ↩
-
Halton TL, Hu FB. The effects of high protein diets on thermogenesis, satiety and weight loss: a critical review. J Am Coll Nutr. 2004;23(5):373-385.https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15466943/ ↩
-
Gomez-Pinilla F. Brain foods: the effects of nutrients on brain function. Nat Rev Neurosci. 2008;9(7):568-578.https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2805706/ ↩
-
Knight EL, Stampfer MJ, Hankinson SE, et al. The impact of protein intake on renal function decline in women with normal renal function or mild renal insufficiency. Ann Intern Med. 2003;138(6):460-467.https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/12639078/ ↩
-
Hu FB. Plant-based foods and prevention of cardiovascular disease: an overview. Am J Clin Nutr. 2003;78(3 Suppl):544S-551S.https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/12936948/ ↩
-
Grandjean AC, Reimers KJ, Bannick KE, Haven MC. The effect of caffeinated, non-caffeinated, caloric and non-caloric beverages on hydration. J Am Coll Nutr. 2000;19(5):591-600.https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/11022872/ ↩
-
Phillips SM. Protein requirements and supplementation in strength sports. Nutrition. 2004;20(7-8):689-695.https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15212752/ ↩↩
-
Nuttall FQ, Gannon MC. Metabolic response of people with type 2 diabetes to a high protein diet. Nutr Metab (Lond). 2004;1(1):6.https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15507157/ ↩
-
Calder PC, Kew S. The immune system: a target for functional foods? Br J Nutr. 2002;88 Suppl 2:S165-S177.https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/12495459/ ↩
-
Fernstrom JD. Role of precursor availability in control of monoamine biosynthesis in brain. Physiol Rev. 1983;63(2):484-546.https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/6132421/ ↩
-
Mozaffarian D, Rimm EB. Fish intake, contaminants, and human health: evaluating the risks and the benefits. JAMA. 2006;296(15):1885-1899.https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17047219/ ↩↩
-
National Institutes of Health, Office of Dietary Supplements. Vitamin B12.https://ods.od.nih.gov/factsheets/VitaminB12-HealthProfessional/ ↩↩↩
-
Micha R, Wallace SK, Mozaffarian D. Red and processed meat consumption and risk of incident coronary heart disease, stroke, and diabetes mellitus: a systematic review and meta-analysis. Circulation. 2010;121(21):2271-2283.https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/20479151/ ↩
-
Messina V. Nutritional and health benefits of dried beans. Am J Clin Nutr. 2014;100 Suppl 1:437S-442S.https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24871476/ ↩
-
Ros E. Health benefits of nut consumption. Nutrients. 2010;2(7):652-682.https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3257681/ ↩
-
Slavin J. Whole grains and human health. Nutr Res Rev. 2004;17(1):99-110.https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/19079919/ ↩
-
Messina M, Messina V. Soyfoods, soybean isoflavones, and bone health: a brief overview. J Ren Nutr. 2000;10(2):63-68.https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/10757817/ ↩
-
Li SS, Kendall CW, de Souza RJ, et al. Dietary pulses, satiety and food intake: a systematic review and meta-analysis of acute feeding trials. Obesity (Silver Spring). 2014;22(8):1773-1780.https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24820437/ ↩
-
Phillips SM, Van Loon LJ. Dietary protein for athletes: from requirements to optimum adaptation. J Sports Sci. 2011;29 Suppl 1:S29-S38.https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/22150425/ ↩
-
Martin WF, Armstrong LE, Rodriguez NR. Dietary protein intake and renal function. Nutr Metab (Lond). 2005;2:25.https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1262767/ ↩
-
Pasiakos SM, McLellan TM, Lieberman HR. The effects of protein supplements on muscle mass, strength, and aerobic and anaerobic power in healthy adults: a systematic review. Sports Med. 2015;45(1):111-131.https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25169440/ ↩
-
Leidy HJ, Armstrong CL, Tang M, Mattes RD, Campbell WW. The influence of higher protein intake and greater eating frequency on appetite control in overweight and obese men. Obesity (Silver Spring). 2010;18(9):1725-1732.https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/20339363/ ↩
-
American Heart Association. Eating out.https://www.heart.org/en/healthy-living/healthy-eating/eat-smart/nutrition-basics/eating-out ↩↩
-
Leidy HJ, Bossingham MJ, Mattes RD, Campbell WW. Increased dietary protein consumed at breakfast leads to an initial and sustained feeling of fullness during energy restriction compared to other meal times. Br J Nutr. 2009;101(6):798-803.https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/19283886/ ↩
-
U.S. Department of Agriculture, Food Safety and Inspection Service. Safe minimum internal temperature chart.https://www.fsis.usda.gov/food-safety/safe-minimum-internal-temperature-chart ↩
-
American Institute for Cancer Research. Processed meats and cancer risk.https://www.aicr.org/resources/blog/processed-meats-and-cancer-risk/ ↩
-
National Institutes of Health, Office of Dietary Supplements. Legumes.https://ods.od.nih.gov/factsheets/Legumes-HealthProfessional/ ↩↩↩
-
National Institutes of Health, Office of Dietary Supplements. Calcium.https://ods.od.nih.gov/factsheets/Calcium-HealthProfessional/ ↩↩
-
National Institutes of Health, Office of Dietary Supplements. Nuts and seeds.https://ods.od.nih.gov/factsheets/NutsandSeeds-HealthProfessional/ ↩↩
-
Academy of Nutrition and Dietetics. Vegetarian diets.https://www.eatright.org/food/nutrition/vegetarian-and-special-diets/vegetarian-diets ↩
-
National Institutes of Health, Office of Dietary Supplements. Iron.https://ods.od.nih.gov/factsheets/Iron-HealthProfessional/ ↩
-
National Institutes of Health, Office of Dietary Supplements. Whole grains.https://ods.od.nih.gov/factsheets/WholeGrains-HealthProfessional/ ↩
-
National Institutes of Health, Office of Dietary Supplements. Soy.https://ods.od.nih.gov/factsheets/Soy-HealthProfessional/ ↩